När olyckan är framme


I större omfattning utses en räddningsledare. Denne för befäl och utdelar uppgifter till sina underlydande. Räddningsledare kan vara en person i statlig eller kommunal tjänst beroende på typ av olycka. En sådan person skall ha adekvat utbildning, lägst kurs Räddningsledare A. Denna anordnas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Kommuner beslutar om att skicka folk till sådana kurser och även till påbyggnadskursen Räddningsledare B. Dessutom finns särskilda kurser för brandingenjörer. Vid exempel olyckor av miljöteknisk karaktär till sjöss och liknande situationer stationeras denne i en ledningscentral. Men om möjligt är han/hon på skadeplatsen och bär en uniform märkt ”Räddningsledare” på ryggen vilken text kombineras med ett schackmönster i vitt och rött. Uppgifter och ansvar regleras i en lag från 2003 LSO – Lag om skydd mot olyckor.

Brandförsvaret

Brandförsvaret är en viktig samhällstjänst. Förr i tiden sköttes brandsläckning av stadsvakter och liknade funktioner. Efter en storbrand i London 1666 såg man till att inrätta ett brandförsvar. Troligen är det denna som fått stå som förebild för framtida kårer. I Sverige fungerar brandförsvaret med en kombination av heltidsanställda och deltidsanställda brandmän. Även frivilligkårer förekommer.

I grannlandet Norge är det även där kommunerna som svarar för Brannvesenet. Samma med Danmark där det heter Redningsberedskapet. I Finland fungerar Räddningsväsendet med många tusen anställda och över 600 frivilligkårer. I Sverige finns omkring 4 000 brandmän på heltid och cirka 11 500 deltidsanställda. Kommunerna bestämmer vilken utbildning de skall ha för att komma ifråga som brandman (även brandkvinna även om de ännu är få till antalet), och de skall vara i utryckning inom fem till sju minuter. Deltidsmän har ofta en utbildning på fem veckor som grund men får längre tid på sig från arbete eller hem.